Deeney

Söndag, söndag, söndag…

Önskade att helgen var längre så man kunder umgås mer med make och barn och bara ta det lugnt.

Sitter i soffan och det känns som jag bara ha sovit 6timmar totalt denna helg – helt färdig. Både förkylning och sovit dåligt är ingen bra kombo.

Men nu till något jätte roligt & mysigt. Vi har blivit med hund..igen.
Efter Sazzas bortgång som var något fruktansvärt och en smärta och sorg som inte går att beskriva så har det ändå varit en saknad efter en hund här hemma. Jag är uppväxt med alla möjliga djur, -hästar,höns, gäss,katter, hundar,underlåter,papegojor,möss,vandrande pinnar,kaniner, ja herregud en hel del haha. Så för mig är det nästan en självklart att man ska ha djur och jag vet att mina barn även älskar det.

Så i Fredags så kom våra nya familjemedlem hem till oss – en underbar liten skapelse. Och jag som då har alltid haft hund så är det första gången för mig/oss att ha en liten hund. Och detta är verkligen en riktigt liten hund. Han kom hem till oss på Fredag eftermiddag och första blicken på honom fick vårt hjärta att smälta – den lilla hund med stora bruna ögon och en starkt viftande hund. Upp i famnen och fick världens pussar.

Deeney som han då heter och ja det är ju efter Troy Deeney (en spelare från makens favoritlag – Watford). Han är 8 veckor och en blandning mellan Chihuahua och Jack Russel. Han kommer inte bli så stor utan kommer hamna mellan 2-4kilo.

Helt plötsligt så är mina katter väldigt stora och tunga jämför med denna lille goding