Vad brukar man säga? Jo bort bra men hemma bäst… Spanien finns och kommer alltid finnas i mitt hjärta, och hade jag kunnat flytta mitt hus, bästa vännerna och familj till Spanien då hade jag lätt flyttat…Men en dag, då äger vi ett eget hus där – you will see.
Vi lämnade Cabo Roig i Måndags vid 16, gjorde en del ärenden och sen så styrde bilen hemåt. Vi har sagt hela tiden att vi får se om vi tar in på ngt hotell på vägen hem, men det fick M känna av under tiden.. De små somnade runt 22 och de stora efter midnatt. Jag och M lyssnade på en del poddar och jag slumrade till då och då. Efter 03 så styrde M in bilen på ngn bensinmack i Spanien och vilade.. Sen var det bara på det igen, frukost vid ngt rastställe,kissepaus och bensträckning och sen vidare.. När vi passerade Frankrike och var en bit in så bestämde vi oss för att nä vi stannar inte över någonstans utan vi fortsätter hemåt. Barnen ville det så gärna med, och har man ställt om sig att åka hem så vill man bara ÅKA HEM.
Tyskland… jäklar vilka vägbyggen och köer, vi förlorade 4 timmar på det. MEN vi kom hem,-Tisdag kväll 2340 körd bilen in på Övfres parkering. Alla jublade och en rätt pigg M var nöjd han fick hem sin familj. Jag e så imponerad av honom att han orkade och jag e så impad över barnen , de små att de fixade UTAN gnäll. 31 timmar tog resan hemåt. Kommer vi göra om det? Ja självklart!
Älskar Cabo Roig – vi kommer tillbaka.. Och ni som har skrivet och frågat om resan, fortsätt bara så himla kul att kunna hjälpa till och ni som har sagt att jag inspirerat – Tack, tack så mycket värmer verkligen.
En del har frågat hur mitt hår ”överlevde” Spanien, det får ni reda på i morgon så håll utkik;)
